Ånäsfältet, hjärtat i Bagaregården.

Göteborgs stad planerar att bygga tolv temporära modulboenden för flyktingar på vad de anser vara lämpliga platser runt om i Göteborg. Debatten som följt det här förslaget har stundtals varit polariserande och har i mångt om mycket handlat om att antingen ta emot flyktingar eller inte – för eller emot modulbyggen.

Alldeles för lite har handlat om de här platsernas nuvarande funktion och vad de betyder för boende i närheten.

Jag hävdar att, är mycket olämpligt att bebygga av flera olika skäl.  Min familj flyttade till Kungälvsgatan i Bagaregården när jag var åtta år och det tog inte många timmar efter inflytt förrän jag insåg det förträffliga att ha en stor öppen yta knappt hundra meter från ytterdörren.

Under de nästkommande 16 åren har jag lagt ett antal tusen timmar på fotbollsspelande här; ensam, med kompisgänget och med sammanlagt fyra olika fotbollsklubbar. Lägg där till grillning, pulkaåkning, golf(!), hundrastning, solning, allmänt umgänge med vänner, brännbollsturneringar och lek med skolan samt en mycket stor mängd löpträning så sammanfattar det de aktiviteter jag utövat rutinmässigt på Ånäsfältet.

Jag har aldrig lämnat stadsdelen jag älskar och där jag bott nästan hela mitt liv. Efter Kungälvsgatan, vidare till Stockholmsgatan och de sista fyra och ett halvt åren på Riddaregatan. Alla ett stenkast från Ånäsfältet.

Nu har jag en liten grabb på tre och ett halvt år och även sedan han kunnat gå har han upptäckt hur viktigt Ånäsfältet är. Ofta stannar han hellre här än går vidare till lekplatsen på Landerigatan, en lekplats som oftast är pappans mål då han tror sig veta bäst vad hans son gillar.

Ånäsfältet är tyvärr den enda öppna ytan som finns i Bagaregården. Förespråkare av modulförslaget menar att jag lika gärna kan gå till Redbergsparken eller Härlanda park. Tyvärr är dessa platser väldigt olika varandra och fyller inte samma funktion. Det kan tilläggas att avstånden för boende här nere till dessa platser är tillräckligt långa för att oorganiserad aktivitet känns för avlägsen. Ånäsfältet och dess förmåga att uppfylla de boendes behov av idrott, lek och rekreation går inte att ersätta. Det finns inga alternativ för boende i nordöstra delen av Bagaregården om aktiviteten ska anses vara någorlunda spontan.

Det finns en hel del forskning gjord på betydelsen av att ha ett öppet grönområde i närheten av sitt boende. I områden med attraktiv natur inom 300 meter av boendet visar det sig att 75% av alla invånare trivs bra. Om det är stor brist på attraktiv natur är det endast 40% av invånare som trivs bra.

Sambandet är också tydligt med avseende på fetma. 17% av boende I områden helt utan goda naturmiljöer hade ett BMI över 30, jämfört med 13% i övriga områden. Sambanden kvarstod när man tog hänsyn till en rad individfaktorer som kan förväntas påverka fysisk aktivitet och övervikt. Det är inte heller socioekonomiska skillnader som förklarar resultaten. (1).

Avståndet till parker och grönområden har stor betydelse för människors besöksfrekvens. Det bör helst inte vara längre än 300 m från bostaden till park eller grönområde (2).

Mycket forskning har visat att vistelse i gröna miljöer påverkar människors hälsa på ett direkt sätt genom återhämtning från stress (3), samt att hälsa och välbefinnande har ett samband med tillgång på gröna miljöer i grannskapet (4).

På informationsmötet i Redbergskyrkan för SDN Örgryte-Härlanda ställde jag frågan till tjänstemännen om de tittat på den här forskningen.  Vad skulle det betyda för de boende om man bebyggde ytan och således tog bort den funktionen den fyller idag. Jag fick till  svar av chefen på fastighetskontoret att den här ytan har tilldelats av Idrotts- och föreningsförvaltningen. Anledningen till detta är att den inte används till organiserad idrott. Jag fick tyvärr inte möjligheten att informera om att ytan inte har varit bokningsbar på Göterborgs stad på flera år.

I vilket fall som helst har kommunen hittills inte varit intresserad av att ta reda på ytans funktion och betydelse för boende i Bagaregården. Är detta något Göteborgs stad planerar att göra? Tänker man titta på forskningen kring betydelsen av en stor öppen yta i närheten av sitt boende? Är man intresserad av hur det skulle påverka utvecklingen av nästa generations Bagaregårdsbarn om den här ytan togs bort från dem? Är det inte meningen att vi ska ge nästa generation bättre förutsättningar än vad vi själv haft, inte sämre?

Linus Ivarsson
Boende på Riddaregatan, Bagaregården

  1. Björk et al 2008
  2. Grahn och Stigsdotter 2003, 2010
  3. Ottosson & Grahn 2006, Adevi & Grahn 2011, Ulrich et al. 1991
  4. de Vries et al 2003, Groenewegen 2006, Maas et al 2006, Stigsdotteret al 2010, Björk et al 2008, Mitchell & Popham 2008

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s